Höga förväntningar eller mörka vintrar - varför är många svenskar missnöjda med sitt kärleks- och sexliv?
När det gäller upplevelsen av att vara älskad står vi oss i en internationell jämförelse; nästan 8 av 10 (77 %) känner sig älskade. Och bland svenskar som lever i en relation är drygt 8 av 10 (82 %) nöjda med relationen, ett resultat i linje med snittet för de 30 länder som undersökts. Thailändarna är mest nöjda med sina relationer; mer än 9 av 10 är nöjda, men även holländarna lyckas bra med att få sina relationer att fungera och tar en andraplats i jämförelsen.
Men när det gäller sexlivet är det sämre ställt för oss svenskar. Inte ens 1 av 5 är fullt ut nöjda och närmare hälften (44 %) är direkt missnöjda. Endast i Japan och Sydkorea är man mer missnöjd än i Sverige.
- Det finns flera möjliga förklaringar till varför Sverige rankar sitt kärleks- och sexliv relativt lågt. Den här typen av frågor är ofta subjektiva och relaterar inte sällan till förväntningar, säger Hanna Agnes Persson, insiktskonsult på Ipsos i Stockholm. Svenskar kan ha höga förväntningar på relationer och sexliv, vilket kan leda till besvikelse om verkligheten inte lever upp till idealen. Sen, trots en relativt liberal syn på sex, finns det fortfarande en viss blyghet och svårighet att prata öppet om sex och intimitet i Sverige. Detta kan göra det svårare att kommunicera önskemål och problem i relationer.
Ett intressant mönster är att i länder med högt ekonomiskt välstånd som Sverige, Japan, Tyskland, USA och Kanada är folk generellt mer missnöjda med sitt kärleks- och sexliv. Vi vet att många svenskar arbetar mycket och lider av arbetsrelaterad stress. Denna livsstil med högt tempo, där tid för partner och intimitet ofta blir knapp, kan leda till minskad tillfredsställelse.
Sen ska vi faktiskt inte underskatta perioden i vilken denna undersökning genomfördes. Vintermörkret kan ha viss effekt på vårt sexliv – det finns t.ex forskning som visar på att D-vitaminbrist har negativ effekt på vårt sexliv (läs mer om det här).
- Sammanfattningsvis är det troligen en kombination av höga förväntningar, kulturella faktorer och livsstil som ligger bakom de resultat vi ser, avslutar Hanna Agnes Persson.
Läs hela rapporten här!
