Synen på vad jämlikhet är och vem som ansvarar för att uppnå den skiljer sig mellan grupper och länder – Ipsos Equalities Index
Ipsos globala undersökning visar att ojämlikhet är fråga som står högre upp på agendan bland de yngre generationerna. De yngre tror också i mindre grad att de lever i ett samhälle som belönar meriter och hårt arbete. Det finns även viktiga skillnader mellan hur olika grupper definierar ojämlikhet, och vem som tros lida på grund av det.
Ipsos Equalities Index är första gången som vi har undersökt hur människor runt om i världen förstår rättvisa, hur de uppfattar den diskriminering av olika grupper i samhället, hur de bedömer de framsteg som har gjorts och vilka de anser bär ansvaret för att förbättra situationen.
GENERATIONER HAR OLIKA SYN PÅ JÄMLIKHET
Undersökningen visar på att yngre människor i genomsnitt upplever att samhället är mer ojämlikt än äldre generationer och att de i lägre utsträckning upplever att de lever i ett meritokratiskt samhälle. Resultaten visar även på en intressant ”generationseffekt” i hur man definierar ”ett jämlikt samhälle” – där yngre generationer är mer benägna att tro att ett verkligt rättvist samhälle är ett där alla åtnjuter samma livskvalitet snarare än att bara ha samma möjligheter.
ÄVEN MÄN OCH KVINNORS SYN PÅ JÄMLIKHET SKILJER SIG
När vi jämför kvinnors svar med mäns svar, ser vi att det finns en betydande skillnad i attityder till behandling av personer med fysiska och neurologiska funktionsnedsättningar (t.ex. ADHD och autism), de som lider av psykisk ohälsa och de som identifierar sig som HBTQ. Kvinnor är mer benägna än män att se dessa grupper som utsatta för ojämlik behandling.
LANDETS HISTORIA SPELAR ROLL
Den långtgående inflytandet av historiska orättvisor är mycket tydligt i resultaten: länder där ursprungsbefolkningar har fördrivits eller diskriminerats (som Nya Zeeland, Peru, Brasilien och Sydafrika), de med en historia av slaveri och/eller legaliserad diskriminering på rasistiska grunder (som USA, Sydafrika och Brasilien), och de med en hög grad av etnisk mångfald (som Indonesien och Nederländerna) tenderar att vara mer känsliga för frågan om rasism och ojämlikhet baserat på etnicitet. Omvänt har länder som är etniskt mer homogena (som Japan och Sydkorea) en mycket mer neutral inställning till frågan om ojämlikhet baserat på till exempel etnicitet.
I vilken utsträckning medborgare i ett visst land är oroliga för ojämlikhet är även relaterat till hur lika inkomsterna är fördelade inom populationen. Vi använde Gini-koefficienten, ett mått på ekonomisk ojämlikhet, för att testa detta förhållande. Gini-koefficienten är en användbar indikator för andra former av ojämlikhet, då dessa ofta kommer att uttrycka sig i termer av en individs inkomst.
Analysen visar att europeiska och nordamerikanska länder – som är mindre ojämlika – också är mindre bekymrade över ojämlikhet, medan länder i Afrika och Latinamerika både har större ekonomisk ojämlikhet och större grad av oro. Asien-Stillahavsområdet (Australien, Japan, Nya Zeeland och Indien) erbjuder en spännande motpol, för även om länderna vi studerade inom detta område alla har relativt sett låg grad av ojämlikhet, finns det stora skillnader mellan länder i graden av oro över detta. Australien, Japan, Nya Zeeland och Indien är alla är relativt avslappnade i frågan, medan Indonesien, Thailand och Sydkorea alla är mer bekymrade än vad genomsnittet antyder att de skulle vara.
MOTSTÅND OCH FRAMSTEG – HAR MAN GJORT TILLRÄCKLIGT?
Länder som har gjort mycket för att främja jämställdhet, HBTQ-rättigheter och korrigera för historiska orättvisor är också de länder där vi såg den mest tydliga uppfattningen att denna utveckling nu hade gått långt nog. Dock, i alla länder (utom Polen) var den övergripande åsiktsbalansen fortfarande för att göra mer för att främja jämlikhet.
En av de starkaste och tydligaste resultaten från undersökningen av alla var att medborgare runt om i världen var av åsikten att regeringen var primärt ansvarig för att förbättra situationen i deras land. Även om nästan hälften av globala medborgare tror att deras egen personliga framgång är resultatet av deras individuella ansträngningar, avspeglas detta inte i synen på vem som ska ta ansvar för att göra samhället mer rättvist och jämlikt.
SYNEN PÅ OJÄMLIKHET I SVERIGE
Ojämlikhet är inte en lika prioriterad fråga i Sverige som i andra länder. Sverige är det land som i näst lägst utsträckning (efter Kanada) anser att jämlikhet är ett viktigt problem i relation till andra utmaningar landet står inför. 33% av svenskarna svarar att det är viktigt jämfört med andra samtida problem, medan det globala genomsnittet är 52%.
28% av svenskarna anser att det främst är personer från etniska minoritetsgrupper som upplever ojämlik eller orättvis behandling i Sverige idag. Det är dock större andel svenskar som ser att personer med fysiska funktionsnedsättningar, mental ohälsa samt de äldre är de grupper som främst blir utsatta för orättvis behandling.
Sverige är det land som tillskriver arbetsgivare störst ansvar för att minska ojämlikhet i landet. 43% anser att arbetsgivaren bär det primära ansvaret för detta, jämfört med ett globalt genomsnitt på 25%.
Hela rapporten hittar du HÄR
Om undersökningen
Det här är resultatet av en undersökning i 33 länder som genomfördes av Ipsos på dess Global Advisor online-undersökningsplattform och, i Indien, på dess IndiaBus-plattform, mellan 17 februari och 3 mars 2023. För denna undersökning intervjuade Ipsos totalt 26 259 vuxna i åldern 18 år och äldre i Indien, 18-74 år i Kanada, Sydafrika, Turkiet och USA, 20-74 år i Thailand, 21-74 år i Indonesien och Singapore och 16-74 år i alla andra länder.
