Synen på vad jämlikhet är och vem som ansvarar för att uppnå den skiljer sig mellan grupper och länder – Ipsos Equalities Index
Ipsos globala undersökning visar att ojämlikhet är fråga som står högre upp på agendan bland de yngre generationerna. De yngre tror också i mindre grad att de lever i ett samhälle som belönar meriter och hårt arbete. Det finns även viktiga skillnader mellan hur olika grupper definierar ojämlikhet, och vem som tros lida på grund av det.
Ipsos Equalities Index är första gången som vi har undersökt hur människor runt om i världen förstår rättvisa, hur de uppfattar den diskriminering av olika grupper i samhället, hur de bedömer de framsteg som har gjorts och vilka de anser bär ansvaret för att förbättra situationen.
GENERATIONER HAR OLIKA SYN PÅ JÄMLIKHET
Undersökningen visar på att yngre människor i genomsnitt upplever att samhället är mer ojämlikt än äldre generationer och att de i lägre utsträckning upplever att de lever i ett meritokratiskt samhälle. Resultaten visar även på en intressant ”generationseffekt” i hur man definierar ”ett jämlikt samhälle” – där yngre generationer är mer benägna att tro att ett verkligt rättvist samhälle är ett där alla åtnjuter samma livskvalitet snarare än att bara ha samma möjligheter.
ÄVEN MÄN OCH KVINNORS SYN PÅ JÄMLIKHET SKILJER SIG
När vi jämför kvinnors svar med mäns svar, ser vi att det finns en betydande skillnad i attityder till behandling av personer med fysiska och neurologiska funktionsnedsättningar (t.ex. ADHD och autism), de som lider av psykisk ohälsa och de som identifierar sig som HBTQ. Kvinnor är mer benägna än män att se dessa grupper som utsatta för ojämlik behandling.
LANDETS HISTORIA SPELAR ROLL
Den långtgående inflytandet av historiska orättvisor är mycket tydligt i resultaten: länder där ursprungsbefolkningar har fördrivits eller diskriminerats (som Nya Zeeland, Peru, Brasilien och Sydafrika), de med en historia av slaveri och/eller legaliserad diskriminering på rasistiska grunder (som USA, Sydafrika och Brasilien), och de med en hög grad av etnisk mångfald (som Indonesien och Nederländerna) tenderar att vara mer känsliga för frågan om rasism och ojämlikhet baserat på etnicitet. Omvänt har länder som är etniskt mer homogena (som Japan och Sydkorea) en mycket mer neutral inställning till frågan om ojämlikhet baserat på till exempel etnicitet.