Två år senare: Lärdomar från pandemitiden
Två år in i de oöverträffade förändringar som inletts av en global pandemi, känns det som ett bra tillfälle att granska och tänka efter kring vad vi har lärt oss under denna dramatiska period.
Vad säger hela den här upplevelsen om oss som individer, ekonomier och samhällen? Den här rapporten presenterar våra tankar om några av de stora teman som har upptäckts i vår forskning för företag och regeringar runt om i världen. Genom att visa dessa tio teman har vi försökt få fram både vad pandemin har avslöjat och vad den har dolt.
Anpassningsförmåga
Just nu fortsätter livet, samhället och näringslivet, dock ofta i ett förändrat eller adaptivt tillstånd. Många ekonomier har presterat bättre än vad de första prognoserna antydde, och vi har sett människors förmåga av motståndskraft. Vi måste dock vara försiktiga med att gå alldeles för snabbt framåt med antaganden som beskriver till synes permanenta förändringar. Vägen till det "nya normala" kommer att bli mer stegvis och mindre dramatisk än vi kan förvänta oss.
Mental hälsa
Pandemin hotade inte bara vår fysiska hälsa utan hade också en djupgående effekt på vårt mentala välbefinnande. Många säger att deras personliga hälsosituation har förvärrats och att de upplever psykiska utmaningar för första gången. Den fulla omfattningen och de långsiktiga konsekvenserna av detta kommer att ta lite tid att bli uppenbara, men investeringar i tjänster för mental hälsa är fortfarande bara en liten del av de totala hälsoutgifterna. Denna balans kan behöva ändras om samhällen på ett tillräckligt sätt ska kunna svara på framväxande hälsobehov.
Oförutsägbarhet
Det finns några saker vi med tillförsikt kan förutse om de kommande åren: våra "known knowns". Det finns dock många saker vi inte vet och det skulle vara dumt att försöka göra för många förutsägelser. Ekonomin är ett område där vi ofta är osäkra; de inledande förslagen om att den kommer att göra en stark återhämtning har dämpats i början av 2022 på grund av oro över inflation och geopolitisk osäkerhet.
Ökar ojämlikheter
Pandemin har lämnat oss med alla våra gamla problem – och även lagt till några nya. Den har förvärrat befintliga skillnader och ojämlikheter mellan olika åldrar, kön, etniciteter och var man befinner sig geografiskt. Dessa har kanske aldrig varit så synliga som de är idag.
Befolkningsminskning
Pandemin har ändrat födelsetalen, men inte på det sätt som det spekulerades eller skämtades om i början av nedstängningar. Osäkerheten har fått många att skjuta upp planer på att skaffa barn, vilket påskyndat det redan existerande fenomenet med befolkningsminskning.
Länder, kulturer och samhällen
Gång på gång visar våra undersökningar på enorma skillnader när det kommer till prognoser per land, även mellan till synes liknande nära grannar. Vi måste ta hänsyn till rådande kulturer, rättssystem och regeringars beslut: alla dessa kolliderar, vilket gör en verklig skillnad för vad människor upplever och hur de känner. Det är viktigt att komma ihåg att inte alla länder drabbades av pandemin i samma utsträckning och heller inte samtidigt, samt att deras befolkning inte delade samma oro eller förväntningar vare sig före eller efter covid-19-utbrottet.
Allmänhetens förtroende
Den mest oväntade effekten av pandemin när det kommer till allmänhetens förtroende är den kring regeringar. Intrång i den personliga friheten för att kunna införa kollektiva nationella åtgärder verkade ha ökat, istället för att försämra, individers förtroende för regeringar. Intressant nog har privata företag också bevittnat en liknande trend av ökat förtroende under pandemin, med det anmärkningsvärda undantaget för teknikföretag, som alltmer granskades just på grund av allvarliga tvivel om deras ansvarighet, transparens och sannolikhet att alltid uppträda ansvarsfullt.
Förväntningar på staten
När Världshälsoorganisationen officiellt förklarade det nya coronaviruset (COVID-19) som en global pandemi, förändrades förväntningarna på regeringar runt om i världen snabbt. För första gången någonsin hade medborgare och regeringar i alla länder en gemensam och unik fråga att fokusera på. De flesta regeringar agerade snabbt och vidtog åtgärder för att bromsa spridningen av coronaviruset. Människor vände sig till sina regeringar för att skydda ekonomin och samhället samt för att mobilisera sjukvårdens svar på krisen, inklusive – i rikare länder – vaccinering.
Rädsla och risk
En av de saker som har definierat samhället sedan början av 2020 har varit ombytligheten i våra liv, när vi gick från nedstängningar, till att öppna upp och sedan tillbaka till nya restriktioner. Tillkomsten av covid fick människor att tänka mer på sin egen personliga hälsa och säkerhet. Rädsla och risker utgör fortfarande allvarliga hinder i många aspekter av livet.
Hållbarhet
Covid-19 har stört vårt sätt att leva och gett oss en stor chans till förändring – att ta till ett mer hållbart tillvägagångssätt som kan skydda företagens långsiktiga livskraft och ägna mer uppmärksamhet åt miljömässiga och sociala resultat. Nästan hälften av världens befolkning inser att deras vardagliga handlingar har en direkt inverkan på miljön. Trots det visar tecken att människor är långt ifrån medvetna om hur deras livsstil kan behöva anpassas för att rädda planeten.
Vad som än händer härnäst i denna unika, flerdimensionella, planetariska kris, känns det som att vi nu befinner oss vid en brytpunkt när det kommer till pandemin.
