[Blogg] Videomöten som kommit för att stanna

Vi var många som i mars 2020 tvingades att från den ena dagen till den andra drastiskt ändra våra rutiner. Som kvalitativa undersökare gick vi från att fysiskt möta våra undersökningsdeltagare till att träffas via video. Erfarenheten så långt? Betydligt bättre än förväntat.

Att mötas ansikte mot ansikte har traditionellt varit grunden i kvalitativ metod. Även om vi de senaste åren använt mer digitala lösningar som etnografiska appar och communitylösningar har realtidsvideo inte haft högsta prioritet. När möjligheterna att mötas fysiskt kraftigt begränsades, ja då var det ändå hit vi vände oss. Det enklaste och snabbaste alternativet till personliga intervjuer eller fokusgrupper där det visade sig att uppkopplingar, plattformar och människors vilja att delta var bättre än vi trott. Ett förändrat arbetssätt, som kanske skulle tagit år, skedde nu över en natt.

”De ersätter inte alla fysiska möten, men fungerar bra för de flesta frågeställningar. Så länge det inte handlar om produkttester där det finns ett starkt behov att se, känna eller smaka går det minst lika bra att mötas digitalt”, menar Johanna Löwgren, analytiker i Ipsos kvalitativa team.

Andra fördelar som visat sig efter nio månaders videosamtalande är styrkan i att kunna samla deltagare från hela landet. Att deltagarna sitter i sin hemmiljö skapar också ett tryggt och förtroendefullt sammanhang som öppnar för ärliga och djupgående samtal. En ytterligare orsak till detta är att fokusgrupper via video har något färre antal deltagare än fysiska grupper, fyra till fem istället för kanske sju eller åtta.

”Det är för att alla ska komma till tals. För en nackdel – som alla som suttit i större videosamtal upplevt – är att det ibland kan vara lite svårt att få ett rappt flöde i diskussionen då man inte till fullo ser de andra deltagarna och vet när man ska bryta in. Men genom att vara färre deltagare och tillåta att det blir tyst kommer alla mer till sin rätt och känner ansvar att delta i samtalet. Förutsättningarna gör det också enklare att reflektera innan åsikter uttalas. Det är en positiv erfarenhet som överraskade både våra kunder och oss”, säger Johanna.

För precis som vid fysiska intervjuer och grupper är det möjligt för våra kunder att se och lyssna i realtid och komma med kompletterande frågor. På samma sätt som i traditionella fokusgrupper går det också utmärkt att använda sig av tolk, detta utan att någon – deltagare, moderator, kund eller tolk – behöver sammanstråla på en och samma plats.

Genom att skicka ut produkter i förväg går det också att inkludera enklare produkt- eller smakprovningar i videointervjuer. Det fungerar också fint att genom plattformarna visa material och filmer, eller bryta ut deltagare i mindre grupper för olika övningar. Här utvecklas de tekniska möjligheterna snabbt.

Den fråga som inställer sig är givetvis – kommer vi att återgå till fysiska intervjuer och grupper när det så småningom är möjligt att lätta på restriktionerna om social distansering?

”Ja, absolut för undersökningar där det är viktigt att utgå från material som inte låter sig skickas hem eller presenteras digitalt. Eller om det är frågeställningar eller övningar som gör att vi behöver en blixtsnabbt interaktion mellan de medverkande. Men en sak är säker – videobaserade grupper och intervjuer är här för att stanna.”

Vill du veta mer om hur Ipsos jobbar med videointervjuer eller andra kvalitativa metoder? Kontakta Ipsos kvalitativa team genom Eva Danielsson, eva.danielsson@ipsos.com, ansvarig för Ipsos kvalitativa verksamhet Ipsos UU, eller Johanna Löwgren, johanna.lowgren@ipsos.com

Samhälle