DN/Ipsos: Förändringar i det svenska folkets beteenden till följd av coronaviruset
Hela världen lever just nu i ovisshet och ingen vet med säkerhet hur länge coronaviruset kommer att påverka vår vardag. Detta har gjort att våra vanor och beteenden har förändrats. Vi har börjat hamstra och hålla oss undan från att träffa andra människor. Nya orosmoment har uppstått som vi inte har behövt bekymmra oss över förr. Coronaviruset är något som påverkar alla och vi på Ipsos har undersökt hur det svenska folket har förändrats till följd av detta.
En mer normal vardag
En stor andel, 28 %, av befolkningen är osäkra på hur lång tid det dröjer innan vardagen kan återgå till mer av det normala.
Var fjärde tror att det dröjer 21 veckor eller mer.
Var sjätte uppger ett svar i intervallet 1-8 veckor, lika många uppger ett svar i intervallet 9-12 veckor, medan var tionde uppger ett svar i intervallet 13-20 veckor.
I genomsnitt uppger de svarande att det kommer ta 21 veckor innan vardagen kan återgå till det mer normala.
- Kvinnor uppger något fler veckor än män (23 respektive 20 veckor).
- Boende i Norrland uppger fler veckor än de som bor på annat håll (29 veckor i genomsnitt), minst antal veckor uppger de som bor i södra Sverige (19 veckor i genomsnitt).
Oro skapad av corona
Åtta av tio uppger stor oro för belastningen på vården.
Nästan lika många, 77%, uppger stor oro när det gäller effekterna på Sveriges ekonomi och tre av fyra stor oro när det gäller effekterna på svenska företag.
Drygt hälften uppger stor oro för att någon nära anhörig ska bli smittad.
Fyra av tio uppger stor oro för effekterna på privatekonomin samt för att myndigheterna inte vidtar tillräckliga åtgärder för att minska smittspridningen.
Tre av tio uppger stor oro för att själva bli smittade och en av fyra för effekterna på den personliga anställningssituationen.
- Kvinnor uppger, genomgående, oftare än män att man har stor oro.
- Ju äldre man är desto vanligare att man uppger stor oro när det gäller belastningen på sjukvården, effekterna på svensk ekonomi och svenska företag.
- Ju yngre man är desto vanligare att man uppger stor oro när det gäller effekterna på den personliga ekonomin och effekterna på den personliga anställningssituationen.
- Boende i Stockholmsområdet uppger oftare än andra att man har stor oro för effekterna på den personliga ekonomin (54 % i jämförelse med 42% i genomsnitt) och den personliga anställningssituationen (42 % i jämförelse med 24% i genomsnitt).
Vidtagna åtgärder
Två av tre uppger att man avstått från att resa, avstått från att träffa andra människor eller undvikt kollektivt resande.
Fyra av tio har valt att arbeta hemifrån för att minska risken för smittspridning och en av sex uppger att man hamstrat livsmedel, hygien- eller hushållsprodukter.
- Kvinnor uppger något oftare än män att man avstått från att resa (70 respektive 62 procent).
- Boende i Stockholmsområdet uppger oftare än boende på annat håll att man vidtagit olika åtgärder:
- Andelen som uppger att man avstått från att resa är högst bland boende i Stockholmsområdet (71%) och lägst bland boende i Norrland (57%).
- Andelen som uppger att man avstått från att träffa andra människor är högst bland boende i Stockholmsområdet (72%) och lägst bland boende i Norrland (56%).
- Andelen som uppger att man valt att arbeta hemifrån är högst bland boende i Stockholmsområdet (57%) och lägst bland boende i Norrland och i Mellansverige (38 % i båda regionerna).
- Andelen som uppger att man valt att hamstra livsmedel, hygien- eller hushållsprodukter är även det högst bland boende i Stockholmsområdet (31%) och lägst bland boende i Norrland (10%).
Varför man hamstrar
Det främsta skälet till varför de som har hamstrat valt att göra det är på grund av att man vill undvika att bli smittade av andra.
Även en oro för att bli satta i hemkarantän eller att varor och produkter kommer att ta slut i butikerna motiverar en del till att hamstra.
Mer insikter om Samhälle & Opinion
